Psyket nästa

Ja det är vad jag känner, inte någon kan hur länge som helst orka sätta andra i första hand.
Bekanta säger åt mig, för att inte gå under måste Du göra något åt din siutation!!! ja det är lätt att säga men hur ska jag kunna ändra på denna situation.
ESKILSTUNA KOMMUN beviljar inte det NÄRSTÅENDEBIDRAG som jag anser mig berättigad till.
Och varför är detta så viktigt för mig? Som jag tidigare skrivit är det för att det bidraget skulle ge mig mitt liv tillbaka.
Återigen om  jag fick detta bidrag, så skulle detta gå till en privat aktör som till 100% ställde upp för Bengt, och jag därmed skulle kunna återhämta mig för ett tag.
Men ESKILSTUNA KOMMUN och FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN anser att vi är hjälpta med hemtjänst och har AVSLAGIT våran ansökan fyra gånger.
Vet dessa tjänstemän/kvinnor hur det är och hur det känns att varje ny dag vakna till ännu ett pass, inget att se framemot och känna glädje för.
Kämpa kämpa för att få dagen att fungera, längta till kvällen för att få stänga min sovrumsdörr och förhoppningsvis få natten till för att hämta nya krafter.
Dag efter dag samma mönster, jag är på gränsen till att ge upp nu.
Jag har barn och barnbarn som jag aldrig hinner umgås med, minsta BB är drygt 3 år, hon känner mig inte och vi bor i samma stad.
Men KALLSINNIGA ESKILSTUNA KOMMUN biter inte på dessa agrument, men att planera och bygga stora skrytbyggen då finns det både pengar och känslan för sin hembygd, FY F-N.
Ibland räcker inte ordförrådet till därav svordomen.
Något annat som slår mig när jag sitter här och känner vanmakt, en MYNDIGHET anser tydligen att vårat hem är att betraktas som ett äldreboende, denna myndighet har beviljat Bengt något som är till hans fördel, vilken myndighet det gäller tänker jag inte skriva, inte heller vad saken gäller.
Men när Bengt ansökte om detta, fick jag höra att detta är bara något som beviljas till personer som bor på äldreboende, alltså är vårat hem att betrakta som ett äldreboende.
Det Ni på ESKILSTUNA KOMMUN är något att bita i.