brottstasjukhem

Ilskan har blivit mig övermäktig för det sätt Eskilstuna kommun behandlar sina innevånare.
Onsdagkväll kl 20:oo väntar jag som vanligt på att min man ska komma hem efter sin dialys på Mälarsjukhuset.
Trodde allt skulle gå smärtfritt då hans handikappshiss som finns i anslutning till entren hade kommit på plats på måndagfm.
Min man är blind, båda benen amputerade samt sitter i rullstol.
Men nej, den hade lagt av igen!! så jag fick släpa fram ramperna och lägga ut och med hjälp av chaffören få in honom i huset.
Detta är inte första gången det är femtioelfte.
När hissen installerades år 2009 valde E-tunas kommun att anlita en icke kunnig person för att göra underarbetet som var under all kritik.
Han fräste upp en yta i asfalten, gjöt fyra små plattor en till varje hörn av hissen.
Dessutom lät han cementslammet rinna ut över våran uppfart, inte en tanke på att att rengöra efter sig, vilket innebar att vi fick asfaltera om uppfarten då det inte såg så trevligt ut.
När vintern kom det året strejka hissen, så hela den vintern var min man beroende av hjälp för att komma ut till sjuktransporten för vidare färd till dialysen.
Mars 2010 togs hissen ner till skåne för genom gång (hissfirman finns där)-
Kom tillbaka kanske efter 14 dagar, nu var den som ny och skulle fingera perfekt.
Sommaren 2010 efter ett störtregn var det stopp igen, jag trädde en platspåse över manöverreglaget i hopp om att detta inte skulle upprepas, detta efter att en montör varit här och fått igång den igen.
Så kommer vintern 2010-2011 och vad händer, jo hissen slutar fungera igen och det blir ramperna som kommer att gälla från oktober till fram i april 2011.
Det pratas om att våra gamla som vistas på sjukhem inte kommer ut och får frisk luft.
Vad ska man då säga om min mans siutation, han bor hemma men kan själv inte ta sig ut, och jag orkar inte köra honom varken upp eller ner för ramperna, jag är 72 år alltså ingen ungdom.
Nu var det dags igen för tre veckor sedan.
Det finns en flärp som ska fällas ned när hissen når backen, det gjorde den inte så jag gjorde som hisskillen från skåne instruerat mig att göra om det hände, alltså trycka lätt på flärpen.
Jag gjorde så och det small till, jag tappa balansen då jag ryckte undan handen för att inte få den i kläm, i och med detta orsakade jag en vridning i ryggen som jag fortfarande har ont av.
Min man kontaktade handläggaren som har hand om  bostadsanpassning.
Han gav order till ett hissföretag  att titta på detta, denna montör visste vad som behövdes göras.
Han tog bort hissen ordnade fram en yrkesman som kunde gjuta.
Gjutaren kom och gjöt en hel platta som från början skulle ha varit gjort.
Men E-tunas kommun valde en icke kunnig person när hissen installerades och det har dom dyrt fått betalat för.
Så vad är bäst att chansa och ta risken att det kommer att fungera med icke proffsigt utfört arbete, eller att från grunden göra allt rätt.
Svaret ger sig själv.
Jag kan samtidigt skriva att E-tuna kommun anser inte att jag är värd närståendebidrag för den tjänst jag utför.
Närståendebidrag står i socialtjänstlagen att det ska beviljas  till anhörigvårdare, men det är upp till kummunerna att hur dom vill göra, och E-tunas kommun beviljar det inte.
Angående närståendebidraget så gäller det inte bara hissproblem, det är en lång sjukdomshistorira sen 22 år tillbaka.
Men som vi/jag inte ansökte om förän år 2008 då min man fick amputera sitt första ben och 2010 var det dags för att amputera det andra.
E-tunas kommun har erbjudit hemtjänst, som inte skulle fungera då min man ständigt är beroende att någon finns till hands i olika siutationer.